Novell av Axel Bohlin
Hämtad ur arkivet, maj 2009
Det finns ingen klar bild av hur det hela började men ett antal teorier har lagts fram. Vaga detaljer finns att ta hänsyn till såsom bilrattens redogörelse för ett lite väl kraftigt grepp, ytterdörrens hänvisning till att han stängdes med en aningen kraftigare smäll än dagen innan och därtill dörrmattans kommentarer rörande bestämda, ja smått ilskna, friktioner mellan sula och matta. Dörrmattans historier har å andra sidan visat sig vara till hälften falsarium vid tidigare tillfällen och man har efter att noga ha granskat honom hävdat att någon med så monotona vardagsrutiner fyllda av damm, smuts och slask, inte är rätt någon att förtälja detaljer rörande tid och rum.
Hur som helst ger dessa vittnesmål tillsammans med redogörelser från vasken och diskmaskinen en till stor del överrensstämmande bild av händelseförloppet. Dessa två ger identiska förklaringar rörande hur hon, låt oss kalla henne helen (eftersom att det enligt dopskålen förefaller vad som skulle kunna vara hennes riktiga namn), under de senaste dagarna utstött ett antal suckar, det exakta antalet är osäkert, suckar som badat i hopplöshetens djupa sjöar. Därtill är det värt att lägga till protokollet att en kastrull på spisen tror sig ha uppfattat höga röster, möjligtvis bråk, från två av husets invånare. Om det var mannen och kvinnan eller en tallrik och en gaffel kan dock inte denne kastrull säga något mer om. Knivlådan berättar däremot om helt andra läten, men med tanke på knivlådans belägenhet under den ofta öppnade bestickslådan och dens ofta väldigt långa stunder i absolut mörker så har vi beslutat oss för att inte lita för mycket på dennes vittnesmål.
Huruvida dessa suckar påverkat händelsekedjan eller icke går dock ej att fastslå men vad vi däremot kan säga med säkerhet, eftersom att både takfläkten och spritskåpet från sina högt belägna positioner styrkt detta med högst trovärdiga vittnesmål, är att det på eftermiddagen den tredje april, som var en tisdag enligt kalendern, inträffade något mycket tråkigt och enligt stekpannan ytterst smärtsamt. Spisen bekräftar vad som antagits vara sanning av denne stekpanna genom att lägga fram klara observationer rörande att stekpannan ryckts ifrån herr spis för att sedan svingas i luften med förbluffande kraft kommande från vad som enligt badrumsspegeln sägs vara en något tunn kvinna.
Härpå följer en vag redovisning rörande vad som inträffade sedan. Få såg vad som utspelade sig klart och det är egentligen bara köksgolvet som borde ha en klar bild rörande martins vara eller icke varande. Köksgolvet har dock vägrat att tala trots den påtvingade eden om sanning, möjligtvis av rädsla för att aldrig mera smekas av den högt aktade golvmoppen, men dessa teorier har aldrig kunnat bekräftas. Vi kan dock, med tanke på tidigare bevisning och vittnesmål, utgå från att martin faktiskt låg på golvet, någon gång mellan fyra och fem denna eftermiddag. Många, bland annat ugnen och kylskåpet, säger sig ha skymtat något rött i närheten av martins huvud, och vi kan med tanke på att brandvarnaren inte kan minnas några andetag där nerifrån, komma till slutsatsen att martin mycket väl kan ha bragts om livet.
Flera vittnen, däribland den högt aktade brödrosten, men även saker med lägre rang såsom köksbänken och kaffebryggaren, är helt eniga om att det efter tidigare nämnda skeende uppstod en febril aktivitet i det annars så lugna köket. Brandvarnaren som tidigare har påtalats och hyllats för sin övermänskliga hörsel säger sig bestämt ha uppfattat många snabba, dock beslutsamma steg, fast han menar på att beslutsamheten även skulle kunna vara en smula panik. Skärbrädan och många av köksknivarna är tyvärr något ökända för sina taskiga minnesbilder men de tror sig ha skurit i något ännu varmt och något kladdigt. Förrådsdörren, som liksom alltid befann sig i en annan del av huset, har förståeligt nog inte lagt så mycket vikt på under eftermiddagen upplevda saker, men han tror sig dock ha blivit öppnad någon gång mellan fyra och sex. Han vet att någonting hämtades av kvinnan i åtanke men kan inte minnas om det var en såg eller om det faktiskt bara var en ljusstake.
Någon som däremot är helt säker på sin sak är den annars så tystlåtne frysen. Han berättar kyligt och likgiltigt om hur han kring fem på eftermiddagen öppnades och fylldes med inslagna paket i diverse storlekar. Även frysboxen i förrådet säger sig ha öppnats och fyllts men hon kan tyvärr inte ge någon säker tidpunkt för det inträffade.
Huruvida ett brott har begåtts eller inte går inte att bevisa trots alla dessa vittnesmål. Köksredskap, kylskåp och liknande har haft för vana att ofta ändra sina historier och även om så inte verkar vara fallet för just denna historia känner sig de dömande alltför osäkra på vad som egentligen inträffade på eftermiddagen, tisdagen den tredje april.
Om Axel Bohlin
